Vi hade planerat gravidfotograferingen i ett par veckor. Både Athena och jag visste att det vi ville göra var något hudnära, något som verkligen lät gravidmagen stå i centrum utan att det kändes tillgjort eller uppstyrt. Fokus skulle ligga på magen, på moderskapet och på den där naturliga styrkan som kommer när man vågar ta plats precis som man är. Vi bestämde oss för att ses ute i naturen, på en äng där kvällssolen faller mjukt och varmt under eftermiddagen.
När vi möttes upp stod solen fortfarande ganska högt. Det var en varm dag och luften var mjuk, nästan stilla. Vi gick tillsammans bort mot den gröna ängen, en promenad eller en stund innan själva fotograferingen börjar, det ger tid att landa, prata igenom tankar, förväntningar och eventuella nervositet. Athena var lugn men också förväntansfull. Det är speciellt att kliva in i en fotografering där man vet att man ska visa mer av sig själv än vanligt, speciellt i tredje trimestern när kroppen har förändrats.
Vi började med enkla och naturliga poseringar i bekväma kläder. Klänningar på sommaren brukar vara något många föredrar men denna gång bytte Athena om till ett par bekväma blåa jeans, en bh och en vit skjorta. Både jeans och skjorta hölls uppknäppt för att framhäva gravidmagen på ett vackert sätt.
Jag hjälper en gärna under fotograferingen – hur man kan stå, var man kan lägga händerna, hur man kan fördela vikten på kroppen. Efter några minuter brukar det mesta släppa, och det gjorde det även här. Athena rörde sig mer naturligt och började känna in sin kropp och magen på ett mer självklart sätt.
Vi visste att den största delen av tiden skulle läggas på de mer hudnära gravidbilderna i gräset, innan solen hann sjunka för lågt. Ljuset förändras snabbt på kvällen, och vi ville fånga värmen och mjukheten som uppstår precis innan det börjar bli svalt. När Athena klev ur sina kläder och satte ner fötterna i gräset var det som att hela situationen blev ännu mer avskalad. Det finns alltid ett ögonblick av mod i det där att stå naken ute i naturen med kameran riktad mot sig. Men baserat på flera fina recensioner så vill jag lova dig att det är när man tar sig igenom den första sekunden så hamnar man i en känsla av frihet istället för att känna sig obekväm.



Athena satte sig ner, lät händerna vila över magen och tog plats. Jag guidar, men jag observerar också. Små rörelser, hur ljuset faller över huden, hur magen får sin naturliga form när kroppen slappnar av.
Det var viktigt för oss båda att gravidbilderna inte bara skulle handla om att vara gravid. De skulle spegla mer än illamående, kontroller och fysiska förändringar. Det skulle visa styrkan, närvaron och den inre tryggheten som växer under den här tiden.
Under fotograferingen pratade vi mycket och samtalen blir en del av processen. Jag vill gärna lära känna de mammor som jag fotografer och bygga en relation, mitt mål är att hon ska gå hem med känslan av en stärkande upplevelse och inte något som har varit ansträngande och kostat pengar.
När solen började sjunka och ljuset blev mjukare bad jag Athena röra sig längre bort på ängen medan jag stod kvar. Det gav en vid syn av landskapet och gav en tydlig sommarkänsla med Athena i mitten som fokuset hamnade på.



När vi rundade av var det med den där känslan som alltid är målet, att det inte bara har varit en fotografering, utan en upplevelse. “Fia fick mig att känna mig som om jag aldrig nånsin gjort något annat än att stå framför kameran och slutresultatet visade mitt inre sken på ett sätt jag aldrig sett tidigare”. Tillsammans skapade vi gravidbilder som visar moderskapet på ett avskalat och stärkande sätt.
Graviditeten går fortare än man tror och den förtjänar mer än selfies i hallspegeln.
Bilderna är det som finns kvar när månaderna har passerat.
Om du känner att det här är något du vill ge dig själv, vänta inte för länge.
Boka din gravidfotografering här